VD för MBW Jan Breuer vill skapa produkter som verkligen gör människor glada; ’Människor minns alltid sin första gosedjursfigur’

Af Suzanne Jacobs May 28, 2026

De mjukisdjuren, anti-stress figurerna och ankorna från tyska MBW är omtyckta: de bjuder in till en stunds avkoppling och framkallar lätt ett leende hos mottagaren. Med tre egna kvalitetsvarumärken och dussintals temavariationer är det möjligt att helt anpassa produkterna till mottagarens värld. Verksamheten riktar sig mot framtiden med AI Inspiration, vassrör som tillverkningsmaterial och mjukt surrande robotar i produktionslokalen. Men VD Jan Breuer har alltid varit trogen sin historia och rötter i byn Wanderup, nära Flensburg. År 2025 fyllde MBW 45 år, ett gott skäl att lära känna leverantören bättre och höra hur allt började.

Jan Breuer: ”Vi är här i det allra nordligaste Tyskland. Wanderup är en liten by med cirka 3000 invånare, med Nordsjön till vänster, Östersjön till höger och den danska gränsen tio minuter norrut. Vi är alltså väldigt ’nordliga’ men absolut inte kalla och mycket sympatiska!

Reflektorer

“Jag föddes 1983 i Flensburg och så långt jag kan minnas bodde vi i Wanderup. Mina föräldrar bor här fortfarande. Min mor var den första anställda i detta företag. Det hette då fortfarande MB och stod för Monika Both. Monika och hennes make Walter grundade företaget 1980. De gamla byggnaderna låg mitt i byn, två stycken samt ett lager. Deras första produkter var reflexer för fotgängare i olika former och motiv. De hade sett produkten under en semester i Finland och bestämde att det var en bra produkt att importera. Barn kunde fästa dem på sina jackor och blev därigenom bättre sedda i mörkret.

Efter de första stegen på detaljhandelsmarknaden visade sig produkten fungera bra inom reklamindustrin. Där byggde de vidare, senare även med cykelhjälmar, flasköppnare och tryckta T-shirts. Ännu senare kom stressfigurerna, ankorna och gosedjuren till. Jag användes redan som modell i katalogen, eftersom min mor arbetade på ekonomiavdelningen.

År 2000 började jag här som sextonåring min utbildning till (internationell) grossist. Jag ville gärna jobba och blev en del av säljteamet. Jag besökte kunder och mässor och träffade många trevliga människor i branschen.”

Hur var det att arbeta tillsammans med din mor?
“Efter mer än trettio år i företaget gick hon i pension 2019. Så jag arbetade länge med henne, även som hennes chef! När Monika och Walter gick i pension 2014 tog jag över MBW. Alltså var jag chef över min mor i fem år. Hon hade lyckligtvis inga problem med det, och inte jag heller. Det var faktiskt väldigt bra att arbeta tillsammans med henne, som den mest pålitliga personen i företaget. I slutet av varje räkenskapsår bjuder jag in mina föräldrar och pratar med dem om alla nyheter och hur året har gått.”

Du har alltså vuxit upp med företaget. Visste du direkt att detta var vad du ville?
“Jag hade sökt några jobb men var fortfarande för ung för många. Walter gav mig då möjlighet att utbilda mig här för att sedan utforska världen. Men jag tyckte väldigt mycket om det och var därför mycket motiverad. Jag lärde mig mycket och redan 2005 besökte jag Kina och Hongkong för första gången. Där fanns olika möjligheter att på plats se och känna hur det fungerar i denna bransch. Jag åker fortfarande dit två gånger om året och vi arbetar fortfarande mycket med samma personer. Allt görs för hand och jag respekterar allt detta arbete.”

Bybarn

“När jag kommer tillbaka från mässor i stora städer är jag alltid glad att köra in i Wanderup. Vänner från förr som flyttat frågar ibland om jag inte vill byta miljö… Men varför? Jag reser tillräckligt, jag ser mycket av världen, men här är jag hemma, promenerar med min hund, tillsammans med min familj. Jag känner mig friare än om jag bodde i en stor stad. Jag är ett bybarn.”

Vad slags ledare är du i företaget?
“Jag fattar mina beslut ’datadrivet’ men också utifrån en vision och en plan. Jag är kreativ och har bra idéer. Man måste vara försiktig med det, så att man inte överbelastar personalen. Jag tycker det är väldigt viktigt att jag inte är en ’flaskhals’ utan snarare kan underlätta och stödja så att de själva kan ta beslut och ansvar. Om jag inte är där ska företaget kunna fortsätta, och det går bra med vårt team på 75 personer: var och en är expert inom sitt område.”

Vad tycker du är svårt med det och vad är inte?

“Jag ville alltid vara en ledare. Det gör mig glad och jag kan inte föreställa mig att leda något annat än ett företag. Jag vill utvecklas, skapa och bygga, och det kan jag göra i min position. Föreställ dig att du är en professionell fotbollsspelare men rädd för att stå i rampljuset och till exempel i Allianz Arena med 70 000 åskådare runt omkring dig är rädd att göra fel, då är det ett handikapp. Men om du går in för det fullt ut och trivs i den synliga rollen så går det bra.

Vad jag tycker är svårare är när folk inte är fokuserade eller verkligen inte vill. Jag vill ha ett team som går för det och inte ser problem överallt. Som VD har jag också förändrat företagets mindset till att bli mer flexibelt och öppet. Om vi vill ändra något börjar vi experimentera. Vi testar tillsammans och jag vill att folk ska vara öppna för det. Jag är väl medveten om att livet är mer än bara arbete och att alla har sina egna problem, vare sig det är socialt, jobbrelaterat, familj eller hälsa. Och ett team kan hjälpa till om något område inte går bra! Jag känner människorna väl, familjerna och problemen som uppstår. Min dörr är alltid öppen. Jag vill att folk ska arbeta med gott mod.

Om jag inte kan lösa något själv, frågar jag mentorer om hjälp för att bättre förstå och eventuellt agera. För två år sedan tog jag till exempel in en coach och satte upp en ny företagsstruktur med fler personer i ansvarsställning. Vi har nu en ansvarig för drift, ekonomi, logistik och affärsutveckling, där jag också ingår. Jag litar på mina medarbetare och vill inte behöva kontrollera allt. Jag är ingen kontrollfreak.”

MiniFeet

Kan du berätta något om era varumärken?
“Under lång tid hade vi inga egna varumärken på MBW. Namnet stod på varje produktetikett men utan vår ytterligare information. Det berodde på att vi är den första instansen i EU för produkterna och våra kunder var rädda att konsumenterna skulle köpa direkt från oss annars. När lagstiftningen ändrades, var vi tvungna att sätta vårt namn och adress på produkten eftersom vi är helt ansvariga för det vi släpper ut. Och distributörerna vill inte heller hållas ansvariga för eventuella fel från vår sida. Så från den tiden kunde vi börja producera våra egna märken. Och det började med en personlig historia.

2011 föddes min son Lasse och vi gjorde ett avtryck av hans fot. När vi började med våra gosedjur under eget varumärke blev det MiniFeet, med min sons fotavtryck som logotyp. Han har nu skostorlek 48,5… MiniFeet har vuxit, och gosedjuren står fortfarande för ungefär hälften av vår omsättning. Vi gör och trycker även kläder för gosedjuren. Senare tillkom Schnabels, som är ankor i olika variationer, till exempel för en viss yrkeskategori eller gjorda för ett särskilt tillfälle eller firande. Vi gör också Squeezies, stressbollar eller stressfigurer i form av vår egen Mr Bert i olika utstyrslar. Anti-stress figurerna och ankorna är till stor del handgjorda. Vi har idag en enorm samling. En av mina personliga favoriter är Schmoozies skärm-rengörare, både rolig och funktionell.

Våra produkter är sympatiska, säkra och av mycket god kvalitet. Det står vi för. Man får ett leende tillbaka och det tycker jag är fint. De är också hållbara eftersom folk inte så lätt slänger bort en så glad present. Inom hållbarhetsområdet arbetar vi ständigt med förnyelser. Vi undersöker nu möjligheten att producera 50 procent av ankorna av vassrör och 50 procent av PVC. Det ger en rolig anekdot: i april åkte jag med en kollega till Kina med i våra väskor ett speciellt paket med ingredienser för biobaserad plast. Vi ville se om vi kunde använda det i produktionen av ankorna. På flygplatsen i Hongkong blev vi utvalda för extra kontroll eftersom de naturligtvis trodde att vi smugglade droger… Till slut släpptes vi ändå igenom.”

JCK holding

“2007 beslutade ägarna Monika och Walter att sälja mer än 50% av företaget till JCK Holding. Vi är tillsammans med fyra andra företag från reklamindustrin, Gustav Daiber, FARE, Halfar och SND, en del av denna familjejholding. Den stora fördelen är att vi kan samarbeta. På mässor kan vi i en stor monter promota våra varumärken. Vi utvecklar tillsammans vårt eget ERP-system och investerar i AI-lösningar. På detta sätt har vi också bättre tillgång till vissa varumärken. Vi har också erhållit rättigheter för Maja bi och några karaktärer från Sesamstraat som Cookie Monster och Bert och Ernie. Det är den stora fördelen med att vara en del av holdingbolaget.”

Ibland går det mindre bra, hur hanterar du det då?
”2019 flyttade vi in i denna nya lokal med allt vi önskade och som var anpassad för tillväxt, 1100 kvadratmeter kontorsutrymme och 1100 kvadratmeter lager, samt ytterligare två lagerplatser. Det var en av höjdpunkterna i min karriär. Sedan kom corona till landet. Det var tufft. I en sådan stund måste man som ledare vara lugn och fokuserad och lugna sin personal. Ingen av våra återförsäljare efterfrågade våra produkter längre, allt handlade om desinfektionsmedel och munskydd. Då startade vi kampanjen ”vi håller ut”. Den gick ut på att vi levererade gratis gåvor till hjältar (till exempel inom vården eller skolan) som andra tipsat om. Vi bad dock om en bild på dessa hjältar med vår produkt. Det var ett fint sätt att visa våra distributörer att produkterna gör människor glada. Och det förändrade vår egen inställning att skapa efterfrågan istället för att bara vänta.”

Var finns era kunder?
”Våra internationella partners finns över hela världen. Våra självbetjäningsverktyg gör det mycket enkelt att från var som helst lägga en beställning som är unik för det aktuella företaget eller institutionen. Via våra webbsidverktyg kan man göra en ’mix and match’ efter smak. Till exempel kombinera en gosedjur med en T-shirt med logotyp. Då ser man inte bara hur loggan och trycket kan se ut utan kan också ändra bakgrunden för att få en bättre uppfattning om gåvans användbarhet. Det kallas ’Create AI Inspiration’ och du behöver absolut inga grafiska talanger! Vi har kombinerat olika AI-verktyg för att skapa mycket bra inspirationsbilder, där ankan eller gosedjuret och logotypen ’indexeras’ av AI och utifrån det skapas en passande miljö på bild. Dessutom kan våra kunder enkelt se om volymer finns i lager och slutligen priset. Produkterna förs sedan med robotar till produktionsgolvet.”

Den frivilliga brandkåren

Vilka är dina hobbies?
“Jag höll på med deejay-arbete redan som barn. Jag älskade att göra människor glada med bra musik, och det gör jag fortfarande gärna. Jag tycker om all slags musik, både rock, techno och schlager. Jag har också spelat handboll sedan ungdomen. Det är mycket stort här i norr och vi har några av världens bästa klubbar. lagsport är bra eftersom man har att göra både med sitt eget lag och en motståndare, och det kan man översätta till affärslivet och att driva ett företag. Jag har också varit frivillig i brandkåren sedan jag var ung. Nyligen fick jag en medalj för 30 år i den frivilliga brandkåren. Min far och min son är med, det är alltså en ’familjehobby’. Vi får runt 30 till 40 larm per år. Det är mycket viktigt för mig. Där kan man också lära sig mycket, till exempel om ledarskap i stressiga situationer. Och man ser då också, bredvid de glada produkter vi gör här, livets viktiga saker, ja, även de sorgliga. Ibland tror vi att vi har problem, men då ser jag att det finns riktigt viktiga saker att lösa. Så det är en bra balans.”

Vad ger dig energi?
“Framför allt min familj och mina vänner. Jag är gift och vi har två barn, en son på fjorton och en dotter på tolv, och en hund. Min hustru är sjuksköterska på intensivvården och har en egen verksamhet som alternativ behandlare. Min son vill i framtiden arbeta här. Dessutom ger mina hobbies mig energi och även teamet här. Om man har ett välfungerande team ger det mycket positiv energi. Jag arbetar mycket hårt, men när solen skiner en fredagseftermiddag kan jag även gå ut i stan med min familj. Det är en skön känsla.”

Om du hade kunnat bli något annat i ditt yrkesliv, vad hade det varit?
”Brandman, det råder ingen tvekan om det. Även när jag är utomlands besöker jag gärna brandkåren. Man hjälper verkligen människor, man gör ett gott jobb. Inom näringslivet försöker jag göra något liknande, även om det inte handlar om liv och död. Jag kan bara skapa och sälja något om jag verkligen står för det.”